Även om det var länge sen, kan jag se dig framför mig. Även om det är över nu. Även om jag inte tänker på dig hela tiden så finns du alltid där. Även om jag inte kan se dig eller  höra dig så finns du alltid kvar. Jag vill minnas dig för den du är och inte så som jag såg dig precis innan jag så dig sissta gången.... Jag vet inte hur många gånger jag trot att det bara har varit en hämsk mardröm, och när jag kommer ner till stallet möter du en med en gnäggnin som bara du kunde göra. Du har givit mig så mycket, mycket mer en du tror. Du var nog den knasigaste ponnyn jag träfat men det var nog det som gjorde att vi passade så bra ihop, du och jag. I dom 7 åren vi har haft dig har jag lärt mig sjukt mycket. Men om det e något jag saknar sjukt mycket så är det din närhet och dina snälla ögon som såg på mig. Dom snälla ögonen som nästan alltid gjorde mig glad att se. Dom var busiga när du hade kastat av mig, men du gick ingen stans för du väntade på mig som en hund som väntar på att sin husse eller matte ska komma hem, eller tillbaka. Jag tror faktist att du kände att din tid var över för jag är övertygad om att du sa hejdå till mig........ Jag hoppas att vi gjorde rätt som lät dig gå, till dom evighets gröna ängarna. Du slipper iallafall stå i den lilla sjukhagen som du stog i det sista halv året. Mitt <3 du betyder allt. Vila i frid för det är du värd<3  




Smile jag älskar dig<3